Att ljuga med statistik

Ofta använder man statistik som ett sätt att motivera det man gör. "Man" är då vanligen olika typer av makthavare och/eller kommersiella krafter. Även andra grupper och organisationer använder sig av statistik för att visa på samband av olika slag.

Inte sällan vill uppdragsgivaren att undersökningen ska ge ett resultat man önskar. Även om man - när det går rätt till - inte har möjlighet att påverka resultatet.

Om allmänheten är medveten om att statistik kan ljuga, så blir allmänheten mindre påverkbar. Annars är det lätt att svänga opinioner som vinden svänger en vindflöjel. Bara med hjälp av lite "statistik".

Media spelar sin roll i denna fördumning.
Så kan okritisk journalistik bidra till att dra ner nivån på de undersökningar som genomförs.

Har man råd kan man välja att köpa undersökningen från ett företag som utger sig för att vara expert på att genomföra undersökningar. Man kan också samarbeta med institutioner och universitet.

Om ingen granskar statistiken, blir det lättare för de som tar fram den att slarva med kraven på vetenskaplighet. Om man däremot ofta granskar undersökningar som används i olika politiska och andra beslutssammanhang så sätter man press på undersökarna att ta fram en väl underbyggd, rätt genomförd och "sann" statistik.

Granska kritiskt

Vem är undersökningen till för - vem tjänar på resultatet? Är undersökningen vetenskapligt genomförd?

Lägg även märke till:
- vilka frågor har man inte ställt?
- vilka värden har man inte mätt?

Även om du inte har tid att granska undersökningen närmare, så är det alltid bra att veta att statistik kan ljuga. Medvetet eller omedvetet. Det är inte så säkert att "expertföretaget" är så kunnigt.

Verkar undersökningen spegla verkliga förhållanden? I många fall kan man utan att själv känna till verkligheten närmare, hitta information som visar på hur verkligheten är. Internet är en snabb källa. Referensböcker, filmer, gamla tidningsartiklar och annat arkivmaterial kan ge en hel del information. Är du mycket intresserad av det som undersöks: ställ frågor till människor som är berörda och som inte har med undersökningen att göra. Detta för att bilda dig en så mångsidig och nyanserad uppfattning som möjligt.

Är du intresserad: köp en bok om statistik.
Där kan du läsa om hur du själv ska göra om du vill ta fram egen statistik!

Fel urval

Statistiken kan vara dåligt underbyggd: även om man genomfört en undersökning så behöver man inte ha gjort det på rätt sätt. Det man undersökt kanske inte är representativt för verkligheten - man kanske har undersökt fel personer eller fel sorts saker.

Exempel: Om man exempelvis gjort en undersökning om hur "alla" svenska kor mår, så kanske man inte fått med kor från hela landet. Eftersom man inte kan undersöka precis alla kor i hela landet, så måste man göra ett urval. Detta urval måste vara representativt, så att man väljer ut att undersöka kor från så många orter (och naturtyper) spridda över Sverige att undersökningen visar ett riktigt resultat. Åldern är viktig också. Liksom typen av ko. Exempelvis.

Fråga dig:
Är de undersökta korna verkligen representativa för alla Sveriges kor?
Hur har man genomfört undersökningen?
Hur vet man att en ko "mår bra"? - Ta reda på vilka mätmetoder man använder! Betyder "mår bra" bara att kon ger mycket mjölk?

Kravet på vetenskaplighet

För att man ska kunna säga att statistik är giltig, så måste den vara tillkommen på rätt sätt. Den bakomliggande undersökningen ska vara genomförd på ett visst sätt. Det finns allmänna regler om hur det ska gå till. En sådan regel är att undersökningen måste vara opartisk. Man får alltså inte styra undersökningen eller resultatet i någon riktning. Frågor måste vara entydiga. Urvalet undersökta personer, djur eller annat måste vara representativt för verkligheten.

Det finns också krav på att man talar om exakt vad man menar med olika ord och begrepp.

Fel frågor

Man kan även ställa fel frågor vid en opinionsundersökning, där man vill ta reda på vad folk tycker i en viss fråga. Frågorna kanske inte ger svar på det man vill undersöka. De kan också vara "luddiga" eller innehålla andra, "dolda" frågor på ett sätt som gör att de blir svåra att svara på.

Exempelvis kan man fråga: "Tycker du att detta tvättmedel är bra?" För att kunna svara på det, måste man ju ha provat tvättmedlet. Frågan borde alltså delas upp i två frågor för att det ska bli rätt: 1) Har du använt detta tvättmedel? 2) (i så fall:) tycker du att detta tvättmedel är bra? Man borde även tillägga: 3) På vilket sätt tycker du det är bra? Den som svarar på frågan kanske bara har sett reklam på teve om hur bra tvättmedlet är och vill gärna svara något positivt om utfrågaren är trevlig...

Har du möjlighet: undersök frågorna kritiskt. Likaså hur undersökningen är genomförd: intervjuer, enkäter osv. Det finns intervjuare som är väldigt styrande för att den tillfrågade ska ge önskvärda svar.

Man kan även genomföra en undersökning där enstaka frågor är ok men där alla frågorna tillsammans inte alls visar det man vill undersöka. Man kan ha "glömt" att ställa vissa frågor!

Vilka frågor har man inte ställt?